Tri4Help

 

 

Jag gick upp kl 04:30, duschade och drog på mig tävlingsdräkten, klocka, pulsband, "fotbojan" ( den som registrerar passager under tävlingen)  04:50 var det frukost. Åt inte överdrivevet mycket och unvek som vanligt  inför tävling fibrer och alltför mycket fett. Fokus på PROTEINER. 

 

 

Det var två startgrupper, gulmössor med start 06:40 och "min" grupp rödmössor med start 06:45. 

 

Väl i vattnet så kom jag igång ganska bra, tog det lugnt och kontrollerat. Hamnade bara i "bråk" en gång....killen överlevde! ;) Fortsatte lugnt, men efter första bojen var det dags för den längsta av de 3 sträckorna. Oändligt lång. Där blev jag lite stressad och kände att tiden rann iväg. Men efter ett bra samtal med mig själv så fattade jag att det var bara att simma på i det tänkta tempot. 

 

Vattnet var härligt klart och botten syntes på flertalet ställen. Efter rundning av sista bojen var tanken att ta sikte på simmålgången ca 500m bort. Men där hade glasögonen börja imma lite så jag såg inte vilken riktning jag skulle, men hoppades att gruppen gjorde det.

 

På nått jävla sätt lyckades jag ändå glida ut till höger och tappa gruppen. En irriterad känsla av "jaha, där klantade jag bort en bra totaltid" kröp genom kroppen. Jag ökade farten, eller snarare ansträngningen för att ta mig tillbaka till gruppen/stimmet. 

 

Väl "back on track" så avslutade jag ändå simmet lugnt och fint enligt plan. 

 

T1 genomfördes lugnt. Började som vanligt med att komma upp i stående, ta av mössa och glasögon och knäppa upp våtdräkten. Väl inne i själva cykellområdet, med en bra bit kvar till cykeln, tog jag av mig hela dräkten. Detta för att springandes kunna vika ihop den så den lättar skulle gå ner i påsen, vilket den också gjorde. Sen på med nummerlapp, strumpor, skor och hjälm. En halv banan gled ner i bara farten. :-)

 

 

5 tighta 90graders kurvor och en rondell under den första kilometern bidrog till en naturligt lugn start. Men väl ute på Abu Dhabi cornishen fick jag möjlighet att trycka på. Taggad till max låg jag på riktigt ordentligt. Det kändes bra hela första varvet (2mil). Hur länge skulle det hålla? Jag kände tendenser till att det kanske inte skulle gå hela vägen. Blev orolig att ine få ut max av löpningen så slog av lite på watten efter ca 3,5mil. Gjorde så fram till det var ett varv kvar då jag vågade gå på lite hårdare igen. Sista 10km tryckte jag på ganska bra. Med tanke på att jag inte blivit omcyklad en enda gång förstod jag att jag låg hyffsat bra till. Längtan efter att få testa löpningsutvecklingen närmade sig. Summerar en bra och sansad cykel med en känsla att det finns mer att ge!!

Som jag skrivit tidiagare om så var örväntningarna och förhoppningarna stora. Såklart blir man lite nervös då, men det är bara kul!! Startade löpningen som vanligt, lite onödigt fort. 3:40 tempo första km. Även här var det en 4 varvsbana. Hittade ett bättre tempo än startkilometern och det kändes grymt bra. MEN vid ca 9-10km började jag känna kramptendenser (iaf vad jag trodde då) i vänster vad. Vid 12-13km högg det till ordentligt. Gjorde så ont så jag var tvungen att stanna helt. FAN!! Kunde inte ens stödja på benet. Det fanns bara ett alternativ då. BRYTA. Försökte strecha mot en stolpe samtidigt som jag skrek ur mig barnförbjudna ord...på svenska. Detta gjorde att adrenalinet pumpade ännu mer och jag började ta mig mot nästa bemannade station för att bryta eftersom jag insåg att hoppa på ett ben i 8km skulle inte vara så bra för kommande plan mot Kona. Efter ca 100m promenad började jag försöka springa. HELT OMÖJLIGT. Haltade som en pirat med ett ben. Måste sett väldigt komiskt ut. Misstänkte att jag låg bra till så ville heller inte ge upp av den anledningen. Speciellt nu när jag märkte att det gick att röra sig frammåt. Kom igång mer och mer och med 5km kvar så tänkte jag att jag struntar i det onda som var kvar och försöker satsa lite. Orken var det inget fel på. Det gjorde ont och löpsteget var inte det bästa. Fick övergå till att landa på hälen eftersom vaden inte klarade att löpa på framfoten. Avslutade bra och fick ett mycket gott kvitto på löpningsutveklingen!!! KUL!! Hoppas bara bristningen läker snabbt.